Kanske världens bästa låt

Det är efter barnjympan och innan firmafesten,
och världen är till för att njutas av.

Tips från tant Hanna

Jag har redan skrikit mig hes om Anders Loves Maria, visst? Visat (olovliga, förlåt) bilder, citerat, länkat. Visst? Om ni fortfarande inte upptäckt ALM’s storhet får ni alltså skylla er själva.
Men!
Det finns så mycket annat bra att tipsa om! Bland annat har vi den enda ‘modebloggen’ jag älskar through and through – Black n Beyond. Så mycket vackert! Och så härlig att läsa. Tips nummer två får bli Modearkivet, som sätter något så vardagligt som kläder i flera olika perspektiv. Som gör det roligt, intressant och oväntat.

Det var mina tips för stunden.

Rebellhuvud och bra musik

Det blir inte särskilt mycket Idol för min del, konsumtionen är i det stora hela obefintlig, men när fredagsfinalen gick i repris i söndags råkade jag höra den här och mindes plösligt hur mycket jag älskar Eskobar ft. Heather Nova -Someone New. Helt fantastiskt var det, att stå där och repetera mitt improviserade minipass inför ledaruttagningarna, och bli avbruten av det här. HELT FANTASTISKT. Ett besvärande öra har hållit mig vaken hela natten, och i morse hade det lett till ett totalt lock med tillhörande eko. Har ni försökt lyssna på musik när det ekar i ens öra? Det låter helskevt! Så jag har fått ge mig till tåls – till nu.

Det här med eko i örat förresten, det är ingen tinnitus eller öroncancer eller något sådant. Efter att ha konsulterat Kvinnan Med Medicinsk Koll (min mor) är jag nu fullt på det klara med att det tydligen är snor (…) som blockar upp mitt öra (!!!). Tydligen behöver man inte vara täppt i näsan eller ens normalt snorig, det räcker med att det ligger där inne och bidar sin tid och så – KLATT! – täpper det till valfri huvudhåla! Med andra ord så har jag.. hela hjärnan full med.. snor? Haha, täppt i hjärnan! Ja jösses. Snacka om rebellisk skalle, på ett dåligt vis.

TFC och stirra ner!

Efter att ha lämnat in min litteraturuppsats i måndags gav jag mig själv ledigt igår och umgicks med världens snyggaste Linn, vilket var precis vad jag behövde! Precis innan hon ringde och meddelade att hon kört vilse drabbades jag av gymnasieflashbacks och mindes med otrolig skärpa en låt jag religiöst applicerade på alla seriösa förhållanden (ja, inklusive det jag var involverad i just då – vilket kanske förklarar en del), Lodger – I Love Death. Vilka fina 3,5-tider det var.

Nu för tiden är musiken lite gladare, antar jag. Som exempelvis Jim Noir – My Patch. Den har piggat upp mig när jag tittat igenom instuderingsfrågorna inför fredagens socionomtenta. Det glider på bra, det här, hösten känns skön och cirkelfysen var lika jobbig som jag mindes den och en viss optimism börjar rinna tillbaka. Det tummar vi på!

Tant Hanna Tipsar

Efter två års studier har jag tydligen lärt mig något litet i alla fall, och firar detta med att göra en snabb tips&trix-lista för nyjästa studenter som desperat försöker ordbajsa fram en godkänd uppsats.

1. Sätt upp delmål under skrivandet, exempelvis: ”när jag skrivit femhundra ord får jag gå in på facebook och skörda/skriva i bloggen/äta choklad/_________ (frivilligt alt.)”. Upprepa.

2. Plugga inte hemma. Det slutar i nio fall av tio med att du drabbas av en svår släng av ”Ska Bara” (ex. diska, kolla på Idolreprisen etc).

3. Om människan vid datorn bredvid datorn du vill ha ser skum ut så är han troligtvis det (ex. mannen som belägrat sig bredvid mig spenderade två timmar med att göra underliga halsljud, prata högt med sig själv och nysa på min hand = två svårpluggade timmar). Dessutom sitter någon på andra raden och fiser konstant.

4. Försök aldrig – ALDRIG – skriva uppsats med PMS i kroppen. Allt är skit, livet är skit, skolan är skit och vips har du en livskris på halsen och en ofärdig, dåligt skriven uppsats framför sig.

5. Om du har två sidor kvar och måste, måste, måste bli kvar ikväll? Drick vin. Dom två sista sidorna kanske blir totalt oläsliga för den oinvigde, men ack så roliga. Dessutom kommer du inte bry dig.

Lycka till!
MVH
Tant Hanna.

Student schmudent?

Och så var det dags att äta upp sina egna ord.
I två år har jag klagat på velande och tröttsamt långsamma studier, visst? Mycket festande och tom plånbok? Rastlöshet och lathet vackert virat runt varje dag? Okej, jag äter! Jag äter! Nu läser jag tvåhundra procent, varav en kurs på kandidatnivå, jobbar på Friskis (jag är hurtfrisk och klämkäck varje lördagsmorgon när jag MOTIONERAR BARN! Lördagsmorgnar! Barn! Jag! Jösses.) och har knappt tid att prata med vänner jag springer ihop med på stan. Varje gång jag försöker låter jag som en speedad version av Janice. Inte sexigt. Festa hinner jag knappt med, det heller. Har ju för första gången på universitetsnivå en klass värdig namnet (läs: vi kommer hålla ihop längre än en termin) och det hade varit trevligt att lära känna den över ”en öl”. Missar man varenda novischgrej är det riktigt svårt att nästla sig in i gemenskapen. Men det kommer väl, det också.

Livet är bra, trots allt, men när jag kommit upp i minst fyra ”du ser jäkligt trött ut”s per dag, då får det vara nog.

Fredagspepp med finlåt! Natalie Portmans Shaved Head – Hush Hush

Och bara för att den är SJUKT SNYGG, Sophisticated Side Ponytail.

Ni diggar vi

Hahahaha! Livet är en fest! Trots min sjukt tekniska ådra tog det mig tills nu att inse att MAN KAN LÄNKA TILL SPOTIFY! Länka till en låt, alltså. Herregud, myntet trillar inte ner snabbt nuförtiden. Skit samma, nu kan ni också njuta av Eisley!

JAAA! Marsh King’s Daughter!

Nu går det bättre

Igår var jag ett lättgråtande, labilt PMS-offer, bara inväntandes minsta lilla anledning att hugga och bita och fräsa. Men se den gubben gick inte! Istället blev jag medsläpad till Malmö och en minigolfbana strax utanför stan. Sommarens första dag då jag var ledsen i ögat* och tråkig i allmänhet gick alltså om intet – en förlust jag inte sörjer. Inte det minsta.

Fredrik försöker troligtvis imitera mitt förbluffande fotarbete.

En sak jag jätte, jättegärna hade velat göra (till allas stora glädje, mind you) hade varit att coachtipsa om Eisley – Marsh King’s Daughter, som jag blir glad av varje gång oavsett tillfälle. Men! Den fanns inte på Youtube, så det fick bli sommarens ledmotiv istället, Modest Mouse – The Good Times Are Killing Me.

Dags för robotdansen!

Känslan är lite större än händelserna omkring, månne. Bloggen har helt enkelt blivit en sådan naturlig utloppskälla att det kändes som det absolut perfekta stället (för att använda bloggterminologins favvouttryck ever) att ventilera lite, så nu vet ni. Men livet känns… känns… så bra att jag är alldeles tårögd just nu. Det ska vi fira i helgen! Och för att smygstarta tipsar coachen, i det här fallet; jag, om min nya huvudjingle: Marina & The Diamonds – I Am Not A Robot.

What’s the story, morning glory?

Efter några års experimenterande och (inte vidare) ivriga försök ger jag upp – jag fungerar inte innan klockan åtta! Om jag nu inte är bakis, då är det tempo från tidiga morgontimman fram till eftermiddagen, då jag dör lite diskret i ett hörn.
Men jobbet i ottan är inte helt fel, jag får möjlighet att lyssna ifatt på all radiomusik, och ibland har kvinnan från Supersize vs. Superskinny satt sig på den dynghög som i regel är skvalradio och råkat tillverka en diamant. Exempelvis tycker jag om Milow – Ayo Technology. Den får mig att tänka på bra sex och bra sex gör mig glad, alltså blir jag glad av att lyssna på den. Osv in i trötthetsdimman.